De allierades jakt
Redan före Tysklands sammanbrott våren 1945 hade det anglo-amerikanska kontraspionaget (CI War Room) intresserat sig för alla nazisttoppar. De skulle fångas in, förhöras och dömas. Detta lyckades ganska väl; många upptäcktes, många dömdes och några begick självmord. Men just Gestapotopparna visade sig länge svårfångade. Efter hand spårades flera, men aldrig Müller. Så sent som i slutet av juni 1945 ansåg de anglo-amerikanska nazistjägarna att Müller fortfarande fanns levande i Berlin, och inte som många andra gömt sig i de bajerska alperna. En försvårande faktor i sökandet efter honom var att namnet Heinrich Müller bars av så många i Tyskland vid denna tid. En av dessa var också SS-general.
Rykten och teorier
Många rykten florerade om hans öde men inga av dem ledde någon vart. År 1947 gjorde de västallierade husrannsakan hos Müllers älskarinna, men inget tydde på att den eftersökte levde. Eftersom man totalt misslyckats att finna honom levande, blev det frestande att anse honom som död.
Frågan förblir olöst
Men frågan om han verkligen var död förblev aktuell under flera år. Rykten dök upp som sa att han hade setts än här, än där i världen. Ett av de mest bisarra ryktena gick ut på att han blivit hög polischef i Albanien.
Eichmanns rättegång
Frågan var han höll hus aktualiserades år 1961 när Adolf Eichmann ställdes inför rätta i Israel. Denne menade nämligen att Müller ännu levde. Året därpå började också den västtyska polisen engagera sig, främst med spaning och husrannsakan hos släkten, älskarinnan och en sekreterare. Fanns där brev eller andra spår av kontakt? Ingentingting. Absolut ingenting.
Sista säkra uppgiften
Man fastslog nu att Müller varit i Hitlers bunker så sent som kvällen den 1 maj, då tillsammans med sin medarbetare Christian Scholz. Müller ska ha avböjt erbjudandet om ett utbrytningsförsök i grupp, men också yttrat att han inte hade några planer på att låta ryssarna ta honom till fånga. Yttrandena kan tyda på att han planerade självmord eller en enskild utbrytning och flykt.
Sedd med Himmler?
En udda tysk uppgift om att Müller setts i Himmlers sällskap i Schleswig-Holstein flera dagar efter Berlins fall gick inte att följa upp. Påståendena om att han verkligen dött i Berlin vid sammanbrottet i maj 1945 hopades med åren. Sökandet, som först fokuserat på den levande Müller, koncentrerades nu på sökandet efter hans döda kropp.
Tre berättelser
Sökandet följde i huvudsak tre berättelser.
Dödgrävarens berättelse
Den tidigaste kom från en dödgrävare i Berlin. Denne rapporterade att den döde Müller förts från Gestapos högkvarter vid Prinz Albertstrasse, och att kroppen jordats på en begravningsplats vid Lilienthalstrasse i stadsdelen Neukölln. Denna uppgift verkade styrkas av att det där fanns en gravsten med inskriptionen: "Unser lieber Vati Heinrich Müller geb.28.4 1900 gef. in Berlin Mai 1945", det vill säga ungefär: ’Vår kära pappa H.M. född etc. stupad i Berlin etc.’
Graven öppnas
Formuleringen antyder att det är barnen i äktenskapet, Reinhard (1927) och Elisabeth Müller (1936), som låtit resa stenen. Det låter ganska normalt, barn vill hedra sin far, även om ordet stupad kan låta väl positivt för just denne pappa. För säkerhets skull öppnade den västtyska 1963 polisen graven, och fann mycket riktigt likdelar, men efter tre olika personer, och inga delar som kunde härröra från Müller.
En falsk begravning?
Man bekostar alltså en fin gravsten, men kastar ner några likdelar som inte hänger samman med inskriptionen på stenen. Vilket syfte kan man ha om man genomför en sådan begravning? Rimligen vill man försäkra omvärlden att personen vars namn står på stenen är död. Varför vill man det? Rimligen därför att personen tvärtom är vid liv. Det är svårt att tro något annat.
Barnens relation
Det är dessutom ganska osäkert om Müllers två barn i äktenskapet verkligen var så förtjusta i sin ”Vati”, som redan 1939 övergav dem och deras mor för två till namnet kända älskarinnor.
Det sovjetiska spåret
Ett andra spår kom på omvägar från Sovjet: en berättelse om att ryska soldater funnit Müller med intakta id-handlingar i tunnelbanan några kvarter från Hitlers Rikskansli. Kroppen hade en kula genom huvudet; möjligen självmord. Müller ska därefter jordats i en massgrav i den gamla judiska begravningsplatsen vid Grosse Hamburgerstrasse i den sovjetiska zonen.
Den tredje berättelsen
En tredje berättelse kom från en tysk som arbetade med massgravar sommaren 1945. Han hade funnit en död man i SS’ generalsuniform, och funnit denne i Rikskansliets trädgård. Kroppen hade en stor skada i ryggen. Alla medaljer och dekorationer saknades men däremot fanns Müllers id-handlingar. Kroppen jordades i begravningsplatsen vid Grosse Hamburgerstrasse. – De tre berättelserna verkar svåra att förena till något övertygande.
Ytterligare mysterier
Ytterligare mystifierande inslag kring Müllers försvinnande: hans utmärkelser, medaljer och id-handlingar lär ha dykt upp 1957 och överförts till hans familj, men aldrig granskats noga. Och gravstenen från Lilienthalstrasse köptes av en anonym kvinna.
Nuvarande status
Numera är Müller officiellt dödförklarad sedan många år. De flesta forskare anser att hans kropp troligen ligger i den nyss nämnda massgraven i Gamla judiska begravningsplatsen. Men judiska regler medger inte att man söker efter kroppen.